Författararkiv: petergustavsson2013

Läsandet bär demokratin – Om folkrörelsernas läsfrämjande erfarenheter och arbetsformer

Skärmklipp Läsandet bär demokratin

Allas tillgång till sitt språk är en hörnsten i demokratin. Litteraturutredningen visar på sjunkande läsförståelse och förstärkta klassmönster i läsandet i stort. Vi vet att barns och vuxnas läsande hänger samman och att uppsökande verksamhet riktad till läsovana grupper har stor betydelse.

Denna rapport, som presenteras under Almedalsveckan, innehåller bakgrundsfakta, historia, erfarenheter och arbetsformer som kan utgöra utgångspunkter för vad stat, kommuner och folkrörelser kan göra för att förändra läget vad gäller läsandet i Sverige.

Rapport Läsandet bär demokratin

Annonser

Arbetsgruppen för ett läslyft i Sverige

Arbetsgruppen för ett läslyft i Sverige bedriver ett långsiktigt opinionsarbete kring behovet av ett läslyft, med fokus på aktiva insatser gentemot läsovana grupper. Arbetsgruppen vill:

– Utveckla formerna för att sprida läsandet bland läsovana grupper av barn, unga och vuxna.

– Bilda opinion för ett läslyft bland folkrörelser och beslutsfattare.

– Tillgängliggöra forskning inom området, och skapa kontaktytor mellan forskare och beprövad verksamhet.

– I samverkan med andra aktörer utarbeta modeller för lokala läslyft.

Allas tillgång till sitt språk är en hörnsten i demokratin. Läskunnighet och läsförståelse är förutsättningar för en individs möjlighet att kunna påverka sin livssituation och vara fullt delaktig i samhällslivet.

Vidare höjer läsning självförtroendet och stärker identiteten. Läsning utvecklar inlevelseförmågan genom att ge möjlighet att ta del av andra människors erfarenheter och känslor och därmed förstärka empati och solidaritet.

Skillnaderna i läsande är starkt kopplat till socioekonomisk och utbildningsmässig bakgrund. Barn och vuxnas läsande hänger samman. Om inte föräldrar läser för barn och uppmuntrar barnens läsande förs inte läsandet vidare till nästa generation. Därför är uppsökande läsfrämjande verksamhet – riktad till såväl barn som vuxna – ett viktigt demokratiarbete.

Den sjunkande läskunnigheten och läsförmågan i Sverige är ett stort demokratiproblem.

I skriften Läsandet bär demokratin ger arbetsgruppen en bakgrund.

Frukostseminarium om vuxnas läsning hölls den 16 oktober 2012

Plats: ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm Datum: Onsdag den 16 oktober 2012
Kaffe och frukostmacka serveras från 7.30, seminariet pågår 8.00-8.45

Allas tillgång till sitt språk är en hörnsten i demokratin, och ett flertal rapporter har visat på sjunkande läsförståelse och förstärkta klassmönster i läsandet. I oktober 2013 släpps de första resultaten i den internationella bedömningen av vuxnas kompetens – PIAAC. Undersökningen bedömer 16-65-åringars läs- och räknefärdigheter samt människors förmåga att lösa problem i en högteknologisk miljö. Rapporten väntas ge en klarare bild av situationen vad gäller läsandet bland vuxna personer världen över.

På detta frukostseminarium presenterades PIAAC-rapportens resultat av Lotta Larsson, ansvarig för rapporten på Statistiska Centralbyrån. Därefter presenterar Torbjörn Lundgren Arbetsgruppen för ett läslyft i Sveriges rapport ”Läsandet bär demokratin – om folkrörelsernas läsfrämjande erfarenheter och arbetsformer”.

Arrangörer: Arbetsgruppen för ett läslyft i Sverige och ABF Stockholm

Remissinsatser kräver ett läslyft – på riktigt

September 2012 presenterade litteraturutrednignen sitt betänkande .

Litteraturutredningen ger en god problembeskrivning men saknar konkreta och verkningsfulla åtgärder för att verkligen genomföra ett läslyft för Sverige.

Åtskilliga remissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande lyfter fram de perspektiv arbetsgruppen ser som nödvändiga för att åstadkomma ett verkligt läslyft: Att skillnaderna i läsande är starkt kopplat till socioekonomisk och utbildningsmässig bakgrund, att barn och vuxnas läsande hänger samman och behovet av uppsökande läsfrämjande verksamhet. Många remissinsatser menar också att utredningen inte har förståelse för vilken roll folkrörelser spelar och kan spela i det läsfrämjande arbetet.

”Litteraturutredningen pekar på den växande läsklyftan som det stora samhällsproblem det är, och föreslår en politisk mobilisering för att åtgärda den. Men utredningen brister i beskrivningen av det arbete som pågår och landar i att föreslå neddragningar på bokinköp och folkbildningsverksamhet för att anställa fler byråkrater.” Läs mer i ABFs remissvar

”En bok för alla varnar för förslagen att slopa stödet till bokinköp och läsfrämjande verksamhet i syfte att förstärka Kultursamverkansmodellen och Kulturrådets kapacitet på läsfrämjande området.” Läs mer i En bok för allas remissvar

”Folkbildningsförbundet anser att förslaget har ett uppifrån-och-ner-perspektiv, vilket är fel metod för läsfrämjande arbete utanför skolan.” Läs mer i Folkbildningsförbundets remissvar

”Författarförbundet saknar i betänkandet den generella insikten om värdet av det främjande, uppsökande arbetet inom läs- och litteraturfrågorna.” Läs mer i Författarförbundets remissvar

”Slutligen innebär en ensidig betoning på barn och unga ett svek mot alla vuxna som skolan tidigare svikit. Alla dem med läshinder och intellektuella nedsättningar, som tidigare inte fått samhällets stöd.” Läs mer i Handikappförbundens remissvar

”Läsrörelsen ställer sig mycket tveksam till förslaget att Statens kulturråd blir initiativtagare till läsfrämjandeprojekt. Det är svårt att få medfinansiärer till statliga kampanjer. Det finns också många som är mer erfarna och bättre lämpade. Att fördela bidrag, samordna, följa upp och sprida information om erfarenheter ligger mer i linje med Kulturrådets uppgifter som statlig myndighet.” Läs mer i Läsrörelsens remissvar